Julklappen som utan tvekan gjorde mig gladast var när min styvson bestämde sig för att spendera hela dagen med mig. Det räcker med att säga att hans mamma inte var av bästa karaktär. Hans biologiska far var värre. Relationen mellan Mindy och jag försämrades efter år ett, men jag stack ut för Nate. Varför? Jag kände att ungen var för begåvad atletiskt och intellektuellt för att bli ytterligare ett exempel på bortkastad förmåga. Jag är 110% seriös när jag säger att jag var tvungen att spela mamma och pappa under de 8 år som jag var gift med hans mamma. Varje utvald basebollaktivitet. Varje föräldramöte. Varje tur hit och dit. Varje kväll hjälper han honom med skolarbetet. Han smyger tidigt från jobbet för att träna i spel. För att få honom till skolan och sociala tillställningar. Allt detta utöver att ha ett säljjobb där jag jobbade 60+ timmar per vecka.
Hans mamma och jag skilde oss så småningom, men Nate och jag har fortfarande kontakt nästan varje dag. Han spelar college baseball och är på Dean's List på college just nu. Han tar examen i maj med en examen i straffrätt, med en biämne i sociologi. Jag kunde inte vara stoltare.
Bara det faktum att han bestämde sig för att tillbringa julen exklusivt med mig fick mig att inse att han verkligen uppskattade allt jag gjorde för honom när jag växte upp. Alla uppoffringar. Hela tiden. Alla pengar. All möda. Jag behövde ingen present. Hans förståelse för dynamiken i hushållet när jag växte upp var den bästa gåvan jag kunde ha fått. Jag ser fram emot ett bra förhållande med honom i många år framöver.
The Christmas present that undoubtedly made me the happiest was when my stepson decided to spend the entire day with me. Suffice to say that his mother was not of the best character. His biological father was worse. The relationship between Mindy & I deteriorated after year one, but I stuck it out for Nate. Why? I felt that the kid was too gifted athletically and intellectually to become another example of wasted ability. I am 110% serious when I say that I had to play mother and father for the 8 years of marriage to his mom. Every select baseball activity. Every parent-teacher meeting. Every ride here and there. Every night helping him with schoolwork. Sneaking out of work early to make his practices in games. To get him to school & social events. All of this on top of having a sales job where I worked 60+ hours per week.
His mother and I eventually got divorced, but Nate and I are still in touch almost every day. He plays college baseball and is on the Dean's List in college right now. He graduates in May with a degree in criminal justice, with a minor in sociology. I couldn't be prouder.
Just the fact that he decided to spend Christmas exclusively with me, made me realize that he really did appreciate everything I did for him growing up. All the sacrifices. All the time. All the money. All the effort. I didn't need a gift. His understanding of the dynamic in the household growing up was the best gift I could have received. I look forward to a great relationship with him for many years to come.
Automatiskt översatt: